Beskärning


Den gamla tumregeln för beskärning av rosor gäller, vilket du har moderna eller gammeldags
buskrosor. Det är när björkarna har musöron, som rosor ska beskäras. Den farliga nattfrosten är
förhoppningsvis borta, och tjälen har gått ur jorden. Rosor får aldrig klippas på hösten, mitt i vintern
eller för tidigt på våren. Då kan fukt och kyla gå ned i de öppna ytorna på grenarna och spränga
sönder dem. Rosorna, likväl som alla perenner i rabatten, behöver sina grenar respektive torra
stänglar och blad som täcke under vintern. Förhoppningsvis fastnar även lite kringvirvlande löv i
riset under höststormarna, och de får också hjälpa till att täcka de känsligare delarna av växterna.
Höststädade rabatter gläder enbart människor, aldrig växterna eller mikrolivet i jorden. Eventuell
täckning kan gärna ligga kvar så här länge, om du står ut med lite oreda i rabatten, för då börjar
rosen inte skjuta för tidigt i den varma vårsolen. Många är de rosor som först klarar vintern, men
sedan tyvärr torkar till döds när värmen kommer, och tjälen fortfarande stoppar rötterna ifrån att
dra upp vatten.

Det allmänt vedertagna sättet att beskära moderna rosor mycket hårt, ned till c:a 2-3 dm över
marken, gäller INTE för buskrosorna. Med moderna rosor menar jag bl.a. Nina Weibull, Drottning
Silvia, Ingrid Bergman, Peer Gynt, Peace, Super Star, Troika, Friesia, Chrystal Palace med många
fler. Alltså, lite mer vetenskapligt kallat; tehybrider, polyanthor, floribundor. De beskärs hårt för att
bl.a.grena sig, och därmed få fler och kraftigare blombärande grenar nedifrån marken. Vissa av dem
är heller inte så vinterhärdiga, utan fryser ned rejält, och därför blir endast de delar av grenarna som
befinner sig under jord , friska och gröna. Det är därför som man ska kupa upp jord runt dem på
hösten, för att så mycket som möjligt av stammarna ska övervintra. Det är ned till detta gröna man
sedan får vårbeskära sina rabattrosor. Buskrosor beskärs däremot inte speciellt hårt. Buskrosor
kallas de rosor som bildar mindre eller större buskar; ex.vis Bonica, albarosen Maidens Blush,
vresrosen Hansa, gallican RosaMundi. Många kan endast hyfsas ifrån döda och gamla grenar, så att
ljus och luft kommer åt, och att en föryngring av busken sker kontinuerligt. Ju mer storvuxen en ros
är, desto mindre beskär du den. Kraftig beskärning stimulerar till många vegetativa skott istället för
blomskott.

De engångsblommande klätterrosorna såsom Polstjärnan, Helenae, Lykkefund och Flammentanz
blommar på fjolårsved, alltså på de långa, ogrenade rankorna som sköt upp förra sommaren. Andra
året grenar de sig, och så blommar dessa grenar. Härdigheten över zon 3 kan vara lite si och så för
de flesta i denna grupp, men för att hjälpa dem på traven inför vintern kan man på tidiga höstkanten
knipsa av 1-2 dm av de blöta, ovedade skottspetsarna. Då brukar förvedningen påbörjas snabbare,
den så kallade avmognaden, och vinterkylan spränger inte skotten. Det är ju vattnet i de blöta
skotten som fryser, och därmed förstörs skottet. Då det är dags för beskärning, behövs
förhoppningsvis endast lite putsning av döda grenar och partier.

Efter blomningen kan de vissna blomställningarna klippas bort, för om rosen inte tillåts sätta nypon,
stimuleras tillväxten istället.

De remonterande (återblommande) klätterrosorna, bl.a. New Dawn, beskärs på samma sätt, men
alla vissna blommor under sommaren klipps även bort. Det blir då rikligare blomning, och tillväxten
stimuleras. För att kunna blomma flera gånger per sommar, alltså remontera, behöver dessa rosor
självklart få några gödselomgångar och en och annan genomvattning per sommar, men gödsla aldrig
efter juli månads slut. Då kan rosbusken "förväxa" sig, och glömma att förveda sig inför vintern.

Engångsblommande buskrosor, ex.vis gallicor, centifolior, albor, damascenor och pimpineller,
beskärs genom att döda grenar tas bort. Börjar busken bli tät och har många gamla grenar, kan en
föryngring göras genom att en del av dessa äldre grenar klipps bort. Var noga med att klippa ända
ned till marken.

Fjolårsskotten klipps in med en tredjedel, eller till frisk ved, och äldre grenars sidoskott in till 3-5
ögon. Speciellt de veka grenarna på centifolior kan behöva denna beskärning, för att orka med sina
tunga rosor.

Är rosbusken relativt nyplanterad, kan du endast klippa bort död ved. I vissa fall kan en hårdare
beskärning vara fördelaktig, för rosen brukar då svara med en kraftig tillväxt av nya skott som
påföljande år ger många vackra blommor.

En del rosbuskar, som min Chapeau de Napoleon och Nuit de Young, brukar jag inte beskära
förrän mot midsommar ibland, för de kan skjuta mycket sent på grenar som verkade vara döda.
Kanske beror det på min kalla lerjord, men dessa är alltid väldigt sena.

Remonterande buskrosor beskärs som gruppen ovan, men här behöver du även under hela
sommaren klippa bort de utblommade rosorna . Det stimulerar återväxt, och du får också snabbare
nya rosor som blommar. Dessa blomvilliga rosor behöver gödsel och vatten några gånger per
sommar, för vem vill arbeta med magen tom. Däremot inga kvällsmackor = gödsel efter juli månads slut.

Då du klipper bort den utblommade rosen, tittar du först efter i vilket bladveck en ny liten
"grengrodd" börjar svälla. Klipp precis ovanför den. Det brukar vara 2-3 bladned, ex.vis
bourbonner och remontanthybrider, men kan även vara strax under den gamla blomman, ex.vis hos
portlandsrosor. Hos den nyare buskrosen Golden Wings bildas det mycket snabbt nypon, så den
får man titta till mest varje dag och nypa av överblommade rosor på. Annars tar nyponen kraften
från nya skott och ny blomning.

Myskhybriderna, som Ghislaine de Feligonde och Buff Beauty, fryser ofta ned i zon 3 till 4, men
kommer ändå upp igen. Det försenar självklart första blomfloret, men sedan brukar de sällan vara
utan rosor fram till frosten kommer. Skydda dem mot vinterkylan genom så mycket täckning som
möjligt. Jord, granris, halm, en upp och nedvänd stor kruka eller hink; bara det är luftigt och ej
fuktigt under. Annars beskärs de som de remonterande buskrosorna.

Thehybrider, de känsliga och endast i södra Sverige övervintrande, beskärs genom att döda grenar
avlägsnas, och 3-5 ögon får vara kvar på de återstående.

Noisetterosor, även de kinkiga små fröknar, beskärs så lite som möjligt. Vintern brukar ordna den
saken för det mesta.

Vid all beskärning gäller, att du lägger snittet så nära det sparade översta ögat (det som ska bli en
ny gren) som möjligt utan att det skadas. Klippet ska vara snett, sekatören fungera som en vass sax
och klippa omlott, och ögat ska peka ut ifrån busken så att den nya grenen växer utåt. Du får titta
efter ett lämpligt ställe att göra beskärningen vid.


För att förenkla det här med rosbeskärning:


Rabattrosor - klipp ned till frisk ved ca. 2-3 dm över marken.

Buskiga rosor - tag bort döda grenar, gallra ur vid behov, hyfsa ev. till rosbuskens form, spara långa
fjolårsgrenar som får sätta blom.

När björken får små musöron - beskär och klipp sedan med ditt eget sunda förnuft samt en
riktigt bra sekatör.

Av Gunilla Uhlin-Friberg



Skriv ut sidan!

Copyright © 1997-2006 CatWeb®
CatWeb är ett registrerat varumärke
www.catweb.se
CatWeb